tranasmarketing

Ikea är ett företag som vi anser lyckas väl med sin integrerade marknadskommunikation. Dem har en enhetlig profil, allt ifrån de anställdas kläder, typsnitt och färger på företagets hemsida, varuhusets interiör och design, den återkommande Ikea logotypen till den roadtour som de hade i somras där de visade upp en del möbler. Ikea har lyckats få mycket gratis publicitet genom att de blivit populära och ”inne” i länder såsom USA. Man kan exempelvis ibland höra Ikea nämnas i kända amerikanska tv-serier och liknande. Ikea använder sig av olika sorters verktyg som företagets hemsida, tv-reklam och liknande för att föra fram sitt budskap. De lyckas också få fram sitt budskap om att de säljer möbler och inredning till ett bra pris genom många olika kanaler. De är mycket bra på vad som kallas ”live the brand” vilket innebär att personalen är engagerade i arbetet.

 Fill (2009) menar på att historiskt sätt har man delat upp de olika promotion verktygen i så pass hög grad till olika aktörer att det blev inte allt för enhetligt, att de olika områdena tappade kontakt med varandra. Men med hjälp av IMC (Integrated Marketing Communications) så blir det lättare att skapa enhetliga budskap inom alla områden. Men det inkluderar mer än bara kommunikationsverktygen utan även de anställda, teknik, relationer och märken.

 Ett exempel på ett företag som tidigare lyckats mindre bra är Manpower. Inom Manpower koncernen hade man tidigare många olika logotyper och typsnitt på företagsnamnen inom koncernen och det var svårt att se sammanhållningen mellan de olika delarna inom koncernen. Så var det till för ett par år sen då man ändrade det. Det är viktigt att potentiella kunder kan se företaget som en helhet och inte får en splittrad helhetsbild.

 IMC handlar om förändring, förändring i tänkande, i handling och i förväntningar. Det kan vara ett stort steg att ta och kommer säkert att stöta på motstånd ifrån personal eftersom de inte känner sig trygga med det nya men vet vad de har. Men resultatet blir, om man lyckas väl, att man stärker kundrelationerna och man bygger ett enhetligare och starkare varumärke (Fill, 2009). Ikea har lyckats väl med IMC på det stora hela – man har lyckats behålla samma budskap som de använt sig av reklam, PR mm och lyckats hålla uppe den image som de från första början startade under en lång tidsperiod.

 Vad vi vet har de däremot inte lyckats perfekt med segmenteringen av marknaden. Med fler specifika erbjudande till specifika målgrupper kan de säkert nå ännu längre. Man har visserligen delat upp marknaden i privat och företagskunder men det är ändå väldigt grovt uppdelat. Marknadskommunikation som borde vara värdefull för dem är att använda sig av den nya tekniken som finns idag, och då tänker vi framförallt på databaser och den möjliggörare inom marknadskommunikation som de är, för att på så vis nå en segmenterad marknad med anpassade erbjudanden till olika målgrupper utan att för den skull tappa bort integrationen. Man ska givetvis behålla sitt starka varumärke och ha kvar den kända IKEA katalogen men samtidigt med det kanske göra reklam utskick till målgrupper som kanske bor i stora privatägda hus med erbjudanden om att sätta in nytt kök till ett fördelaktigt pris och dylikt.

 '

I det här inlägget lägger vi fokus på direkt marknadsföring och vad det innebär. Här nedanför har vi tagit med ett citat som försöker sammanfatta vad begreppet direkt marknadsföring innebär:“Direct marketing is a term used to refer to all media activities that generate a series of Communications and responses with an existing or potential customer” (Fill; 2009).

 En styrka med direkt marknadsföring är att man till skillnad från en del andra marknadskommunikations verktyg är att man kan härleda responsen. Enligt Fill så är direkt marknadsföring det marknadskommunikations verktyg som växt mest under de senaste 15 åren (2009). Vi tror att det kommer att fortsätta växa och ta utrymme från vanliga annonser.

Alla har vi säkert stött på telefonförsäljning av någon mån och i vår grupp finns det erfarenhet inom branschen. Många är säkert trötta på detta fenomen men det är onekligen också sant att det kan inbringa ganska goda resultat om säljaren är duktig. Det som är fördelen är att kunden faktiskt får tala med en representant från företaget och förutsatt att han gör ett bra arbete så kan det stärka kundrelationen. Baksidan är givetvis att om säljaren är misskötsam eller oärlig så får kontakten den motsatta effekten. Så vad alla företag behöver fråga sig själva är i vilka sammanhang och av vilka anledningar som man kontaktar sina kunder via telemarketing för att bibehålla och bygga upp förtroendet hos kunderna. Telemarketing branschen är fortfarande relativt ung och den behöver mogna mer. I dag i Sverige finns det allt för många exempel på oseriösa byråer.

Ett par exempel från verkligen hur det kan fungera; Dels har vi fått uppleva telefonförsäljare som har ringt och ljugit oss rakt upp i ansiktet och det är ju såklart ett riktigt bottennapp. Ett annat exempel som är lite roligt är när en av oss i gruppen för ett antal år sedan var på väg till mobiloperatören 3 butik för att köpa en ny mobil och ett nytt abonnemang så hände det sig faktiskt så att en telefonförsäljare från 3 ringde just då och kunde erbjuda det som han skulle ha så då blev det ett köp.      

Denna veckas blogginlägg har vi tagit oss en titt på Telia och hur de har valt att segmentera marknaden inom olika typer av segment baserat på typen av produkt och kund. Vi utgår från en annons som vi såg låg ute på SvD:s nätupplaga där Telia gjorde reklam för en företagslösning inom bredband, trådlöst nätverk, telefoni och support.

Det verkar som att Telia har fattat tanken med att segmentera marknaden. Fill säger att segmentering är nödvändig därför att en enda produkt är osannolik att kunna möta behoven från alla kunder på den totala marknaden. (2009). Telia har försökt att anpassa olika lösningar till de olika målgrupperna som de vill nå. Dels har man delat upp marknaden i ett privatsegment och ett företagssegment och inom dessa finns det många olika typer av grupperingar. Företag är uppdelade i små, medelstora och stora företag samt offentlig sektor. På privata sidan däremot har man delat upp det efter dels tjänster såsom fast telefoni, mobil telefoni och bredband och därtill har man segmenterat efter användare också med olika typer av abonnemang och dylikt. Många unga människor tenderar exempelvis att ha ett kontantkort till sin mobiltelefon medan det säkerligen är vanligare att medelålders har någon form av abonnemang (givetvis spekulationer från vår sida…)

I den specifika annonsen som vi såg riktade man sig till små företag. Man kan känna igen Telias logga och den typiska rosa färgen som de använder som bakgrundsfärg i sin marknadskommunikation och känns igen även på hemsidan. Men det är ändå tydligt att denna reklam vänder sig till en specifik målgrupp som i detta fall är små företagare i synnerhet. Allmänt om Telia kan sägas att man har mycket reklam i många olika typer av media och man använder sig av flera olika typer av redskap ur Promotion mixen för att nå fram till så många som möjligt. Som det gamla Televerket är det ett företag med gott renommé. På TV har de likt ICA hyfsat komiska återkommande reklamfilmer som man lätt kommer ihåg och kan diskutera över lunchen på arbetet. Banners på Internet och TV reklam är vanliga medier som Telia använder sig av men även Telemarketing är ett vanligt sätt att möta kunder på.

Gällande positionering så tror vi att Telia har valt en kanske lite ovanlig väg där man utmärker sig med ett arv och kulturell symbol. Positioneringen Telekombolagen sinsemellan är ofta ganska hårfin tycker vi men det man på Telia har en fördel av är just det att de är Sveriges före detta Televerk som vi nämnde lite tidigare och detta har en klar fördel då trygghet är ett sant honnörsord i Sverige. Folk känner igen bolaget och tycker att de förmedlar kvalitet och pålitlighet, kanske även på områden som egentligen är nya även för Telia, just för att det har präglats fast i deras sinnen och det är en åsikt som inte tas bort så lätt. Vi vill stryka under detta med ett citat från Fill:

” The position an organisation takes in the mind of consumers may be the only means of differentiating one product from another.” (Fill, 2009, s. 337)

Avslutningsvis kan sagas att vi tror att företag som Telia som lyckas bygga in konkurrensfördelar som håller sig på sikt istället för att enbart konkurrera med priser som är lätt att bräcka av någon annan konkurrent har större sannolikhet att finnas kvar på marknaden under en längre tid. Om därför Telia även fortsättningsvis lyckas bevara sin särställning inom sitt område så tror vi att de har en fortsatt ljus framtid framför sig.







Annonsen vi utgick från

Det här blogginlägget kommer främst att handla om den kognitiva teorin som också heter cognitive theory på engelska, som speglar hur olika människor tänker, påverkar och behandlar information och situationer i vardagen.  C. Fill redogör i sin bok Marketing Communications (2009) om att det finns fem viktiga punkter som påverkar hur varje människa bearbetar information av olika slag, det är varje individs personlighet, perception (uppfattning), inlärning, attityd och miljö faktorer som påverkar. Vi tycker själva att detta är en mycket intressant teori som visar en tänkbar teori om hur människor reagerar och bearbetar information på olika sätt. Som exempel kan man jämföra en pensionär och en tonåring som ser en reklam från fritidsresor, tonåringen tänker kanske på att ta med sig några kompisar för att festa, sola, bada och shoppa medan pensionären tänker mer på det kulturella, att se sig omkring, njuta av god mat och sällskap. Reklam försöker hela tiden få människor att se just deras reklam genom att försöka tillgodose så många av de här faktorerna som möjligt, som BMW reklamen där de berättar alla fördelar med att köpa just den bilen som då fokuserar till de som tänker på att byta bil. ICA-reklamen är ett bra exempel på en reklam som man lätt kommer ihåg genom att det är kända skådespelare som gör lite roliga sketcher med veckans varor. Alla marknadsförare försöker att förhindra så kallad kognitiv dissonans som egentligen är samma sak som beslutsångest. Nedan kommer vi att dels kort beskriva och göra reflektioner kring de fem beståndsdelar som den kognitiva teorin består av och som i mycket är grunden för mycken marknadskommunikation och således kan vara bra att ha lite koll på:

Den första viktiga faktorn enligt C. Fill är personligheten, vilket skiljer oss åt som kan ses från två infallsvinklar; Freuds teori och karaktärsdrag (trait) av personligheten. Freuds teori fokuserar på två drifter; liv och död som påverkar oss. En människas livs instinkter är troligen blottade genom samlag i naturen, där döds instinkter troligen blottas genom själv destruktivt och aggressivt beteende men behöver inte vara så. Viss reklam kan använda sig av dessa instinkter, som Bridgestones däck reklam med en hund som springer rätt ut i trafiken och bilen hinner bromsa in någon meter ifrån hunden och har sloganen ”Designed to save lifes” vilket gör att folk oftast hajar till och tänker på hur deras egen situation ligger till och kanske väljer att byta däck. Man får en tankeställare när man ser en sådan reklam, alla vill ju förhindra trafikolyckor och det är ett bra reklamknep för att få människor att tänka efter, överväga och förhoppningsvis köpa produkten. Längst ner i blogginlägget hittar ni Bridgestones reklam video. Trait teorin fokuserar på att mäta enskilda individers olikheter när det gäller respekt av specifika karaktärsdrag.   

Perception/uppfattning är en väldigt spännande del av den kognitiva teorin då den behandlar hur vi människor ser och uppfattar vår tillvaro. Fill skriver att individer ser vad dem vill eller behöver se(2009). Vi kan själva ge exempel på det.  Som vi tidigare nämnt på bloggen så har Richard ett intresse i en lite ovanlig sport som kallas för Discgolf vilket är en variant av golf då man istället använder avancerade frisbees för att med så få kast som möjligt lyckas träffa en korg. so ICA-reklamen är ett bra exempel på en reklam som man lätt kommer ihåg genom att det är kända skådespelare som gör lite roliga sketcher med veckans varor. Och igår kväll när han såg på en tv-serie på TV så var det en karaktär där som talade om just den sysselsättningen och det lade så klart Richard märke till då. Men det hade han knappast gjort om han inte alls var intresserad av det. Vi tror att alla mer eller mindre kan känna igen sig i den typen av situation.

Lärande: Denna del av den kognitiva teorin är ganska omfattande och vi har därför valt att inte skriva om kognitiv eller behaviouralt lärande utan istället att kommentera den figuren som vi lagt in i denna veckas blogg. Det handlar om hur snabbt som man glömmer information och om att det är lite som man faktiskt kommer ihåg om man inte blir påmind om det igen. Vi tycker att det finns en intressant parallell till det klassiska ordspråket som lyder: ”att repetition är all kunskaps moder”. Det ligger onekligen något i det, hur mycket, exempelvis, minns man av lektionerna i skolan i högstadiet som man läste som man inte har någon naturlig repetition eller användning av idag? Det är nog inte så mycket trots allt… Tidigare har vi nog varit av den uppfattningen att det är rätt tröttsamt och störande med reklam för saker som man redan känner till, produkter som inte är nya men vad vi kanske inte insett är att det mycket väl kan vara så att det är reklam med avsedd verkan att påminna om produkten/företaget eller se till att de förblir kvar i människors medvetande. Eller kanske helt enkelt för att folk ska ge exempelvis Via som en synonym för tvättmedel och att de ska få igenkänningseffekt när de strosar runt i dagligvare affären för att handla. Om man då känner igen ett märke från exempelvis TV så kan det bli så att man väljer det utifrån en tanke att det är bättre (trots att det egentligen inte behöver vara det). Med allt detta i åtanke så tror vi att det finns en bra tanke med att repetera sin reklam budskap över tiden.

Attityder är också en viktig faktor, tänk dig att du skall ut och resa. Du har aldrig varit på en ordentlig utlands resa, men nu är det dags. Du vill åka till Thailand och ska flyga för första gången. Vilket Bolag skulle du välja? Här skulle nog olika individer ha olika attityder till olika bolag. Har en vän sagt att SAS har dålig service? Tycker du Ryainairs billettpriser skulle väga upp för trånga säten och usel komfort? Eller har du sett en reklam för British Airways som fått dig tänka att ”de vill jag åka med”?Attityder byggs upp av olika orsaker och omständigheter, men de finns alltid där när man ska göra ett köp eller värdera olika produkter och tjänster upp mot varandra. Genom upplevelser och erfarenheter har attityder byggs upp. Dessa attityder påverkar dina val. Så, vilket flyg bolag skulle du välja, och varför?

Kultur är något som inte är medfött utan är förvärvat och som man lär sig. Det är med och formar var som anses vara OK, rätt och fel med mera. Inom en kultur finns det dessutom flera olika subkulturer och kan spänna över åldrar, geografi, etnicitet, religiös tillhörighet eller något annat. (Fill. 2009)

Alla minns vi väl hur viktigt det var för en som barn och tonåring att smälta in? Att vara annorlunda var mest till förtret och ofta hade man exakt samma skomodell eller tröja eller något annat som bästa kompisen. Kanske gjorde man det för att visa tillhörighet? Men säkert för att det var något som man trodde var ett okej klädesplagg att bära om även andra hade det på sig. Man gjorde det för att kulturen på skolan, subkulturen bland sina klasskompisar tillät inte att man klädde sig i vad som helst eller agerade på ett allt för udda sätt utan att det blev ”bestraffat” i form av mobbning eller annat. I Sverige är man överhuvudtaget rätt känsliga för vad man får göra och inte göra – om någon utmärker sig så tycker ofta folk att den personen är konstig istället för att tycka att det ger lite färg i vardagen. Som marknadskommunikatör ska man så klart anpassa sig efter folks mentalitet och den rådande kulturen i landet. Så om man lyckas få med en känsla av att folk följer kulturen genom att införskaffa en viss produkt så har man kanske lyckats komma en bit på vägen?

Här kommer Bridgestones reklam video:

Jag är det internationella inslaget i den här gruppen, och mitt namn är Henrik Klouman. Jag är 24 år och kommer ifrån Lillehammer, Norge. Här har jag gått skolan, jobbat och spelat hockey fram tills jag var 20 år.
När isen är borta och skolan har ledigt över sommarn, jobbar jag som brandman i Lillehammer.

Jag flytte til Sverige för at spela hockey och studera, nåt jag trivs bra med. Jag bor nu i Vetlanda tilsammans med min flickvän Ida och gör för tilfället min blogg debut.





Mina första tankar när jag hör begreppet  "Marknadskommunikation", är väl att  jag tror det bygger mycket på marknadsföring, men mer hur man kommuniserar sina budskap till olika målgrupper. Olika sätt att presentera det man har tagit fram i själva marknadsföringen på ett sätt som målgruppen tycker är attraktivt.
Jag tror att av dem fyra P:na, blir Promotion/påverkan, den viktigaste i den här kursen.

Kanske är jag helt fel ute...

Oavsett, det ska bli spännande och se vad denna kurs innebär och vad man kan lära sig...

Hej!
Jag heter Madeleine Bengtsson och är 20 år, bor i Tranås. Jag går andra året på marknadsekonom programmet på Tranås utbildnings centrum (TUC). På fritiden rider jag, läser böcker och umgås med mina vänner. 
Marknadskommunikation för mig är marknadsföring och kommunikations strategier av olika slag (är inte riktigt insatt i ämnet ännu). Jag tror att den  här kursen kommer att bli mycket intressant. Det var alltt för mig denna gång.

 
                                                       Med vänliga hälsningar Madeleine Bengtsson (me08bema)